Jag har allt det fina, bra vänner och världens finaste pojkvän. Endå så ligger jag hemma i min säng och grips av ångesten , en vän som inte ens kan få mig att somna in med belåtenhet och ro. Med hopp om att jag ska somna in i sömn om en eller några timmar så väntar jag på samtal som kan få mig på ben igen. Eller kan det vara en ångerfull börtgörelse som ringer ikväll kanske? Jag vill att den här helgen ska försvinna ur mitt sikte nu, ja, jävligt fort.



Jag väntar på en vecka då jag åker över till öland, dricker mig in i dimman tillsammans med fina vänner!